En vecka har passerat och fortfarande ingen bebis. Jag börjar bli redigt less faktiskt, man känner sig så rastlös men jag har ingen energi att ta mig för något. Nu är jag ju faktiskt bara i vecka 38+4, och jag tänker på stackarna som går över två veckor, men jag tror att det blir lite speciellt eftersom att vi har liksom en deadline just efter 40 fulla veckor. Skulle huvudet vara neråt och allt som vanligt hade jag nog inte gått och väntat på samma sätt nu. Det är väl det att jag känner mig stressad för jag vill så gärna att han ska kunna komma ut på naturlig väg och dagarna går, nu har han väl ca 10 dagar på sig. Mycket kan ju hända på 10 dagar så ska väl inte ge upp än. 

Jag försöker ändå förlika mig med tanken på att det kan bli snitt och att det kommer bli bra hur det än blir, och måste säga att de känns lite bättre nu när jag har hunnit vänja mig lite vid tanken. 

 

Hursomhaver, jag är sjukt rastlös så nu ska jag bege mig in mot stan, har egentligen inget speciellt ärende, förutom apoteket, men bara för att komma mig ut och göra nånting! Kan inte gå nå långa promenader direkt för jag får så mycket sammandragningar så man känner sig lite fången i sitt eget hem. Jag har suttit inne nu i två dagar och man blir ju bara ännu mer övervänten då man inte har något att göra. 

Nu hoppas jag att det har kommit en bebis nästa gång jag skriver hihi! Adios!